Erase me please,dear...

2kommentarer

Fy för helvete vilken terrible dag det har varit. Den värsta ever. Vaknar imorse med huvudvärk. Nattens sömn är  i vanlig ordning orolig. Tom på drömmar och känner mig outvilad. I skolan är det domedagsstämning. Alla är nervösa inför det individuella samtalet som ska ske idag.
Tänker själv, även fast stor nervositet att "ja de kanske kan gå bra". Och i andra andan att detta "kommer att gå åt helvete" Mitt dåliga självförtroende som sätter käppar i hjulet. Suprise. Eller inte. Är ju van vid att det alltid är dåligt så.
Håller humöret uppe och jobbar på med frågor vi fått som ska översättas. Känns bra.



I kön till det individuella samtalet sitter jag å R stöttar varandra så gått det nu går. Tack söta R.
In i det lilla rummet, där mitt liv kan ta vilket vändning som helst. Börjar ju bra. MEN sen. Så kommer alla svagheter. Känns som en käftsmäll. Känns som om jag inte kan nånting på det de säger att jag måste träna mer på. Jag vet vad jag är dålig på och behöver träna på. Men det är visst mer som är kass. Känslan som dyker upp är helt överväldigande. När läraren frågar hur det är så bara... brister allt. Tårarna får eget liv och jag känner mig helt jävla värdelös- inte så skoj kan tyckas.
Den ena läraren I kommer fram och kramar mig och säger att det inte är så farligt. Ja just det. Att jag kommer klara av det,det är inte så mkt till. MMhm visst. Den värdelöshet som bara växer sig större och större i mig, den gör mig illamåendes. Känns som om den ska ta överhand. Tur att det inte finns knivar i skolan.
Känslan är oförstående för den som aldrig upplevt den. Man vill bara försvinna in i ett mörkt hörn och inte komma tillbaka mer. Ungefär.
Hon (I) försöker få mig på bättre humör vilket inte lyckas så bra. Jag som är expert på att stänga ute andra när jag mår som sämst lyckas även denna gång. Jag vet att det är fel, men min försvarsmekanism är visst i den naturen. Andra läraren vetr jag inte hur han reagerade.
Känner mig som ett stort fån ,tårarna gör ansiktet svart och jag bara kipar efter andan.
Lyckas inte samla mig så värst bra men springer in på toaletten och försöker lugna mig. Efter en stund tar jag min jacka för att ta en nypa luft. Samla tankarna. Orkar inte vara i klassrummet. Vet att alla kollar på mig. Inte det man behöver direkt. Att känna sig det svarta fåret.
Väl ute i den kalla luften funderar jag på att bara skita i allt, bara sticka. Klasskamrat M kommer och pratar med mig. Känns bra men samtidigt skäms jag. Hallå jag är 25 bast och kan inte ens styra mina känslor. Det känns ju inte så käckt direkt.
En stund senare går vi in, och då jag är i klassrummet så vänder jag och går. ALLA glor. På mig. Blir arg och fustrerad, lämna mig ifred typ. Går iväg igen och sätter mig i lugn och ro och tänker,tänker,lyssnar på tystnaden. Vill försvinna in i den.
När jag väl lyckas samla mig går jag upp,stänger av alla känslor och vägrar titta på en enda. Vet inte om de känner medlidande eller tycker att jag är patetisk eller överreagerar. Just då orkar jag inte bry mig. Shit the same lixom.
Dagen rullar i snigelfart framåt. Lunchrasten innebär att man ska äta. Om man kan vill säga. Vill mest bara spy över den,men det kan man ju inte göra. Eftermiddagen kommer med ind.arbete.
Försöker fokusera på mina brister,det jag måste öva in. Lyckas på ett mirakulöst vis rätt bra.
När vi väl få gå hem känner jag lite lättnad. Väl på bussen ringer min O. Han försöker få mig på bättre humör. Vi pratar hur länge som helst. Tack Sweetie. ♥

Tåget hem består av tankar och sömn. Hoppar av och kör hem till en O som spelar tvspel.
Vi pratar om vad som hänt och tillslut bestämmer jag mig för att ringa I- för att se om jag verkligen är så värdelös som det känns. Får även tips på studieteknik och annat bra. Hon säger att hoppet inte är ute iaf.
Vi får väl se hur det blir med det.



2 kommentarer

Dettovich

11 Nov 2009 06:05

Allt är möjligt min vän. Vi får stötta varandra=)igår e historia, imorgon framtiden, idag = möjligheter och njuta av livet=)=)

Lina

12 Nov 2009 00:29

Du ska inte lyssna så mycke på de som säger negativa saker. För vi vet ju att du rockar fett, bara du får chansen.

Kommentera

Publiceras ej