Lovelystar- Live Laught Love.

I natt har jag inte sovit riktigt. Vaknade vid 03-tiden och somnade nog inte om förrän runt 04.30-05.00. Närmare 1 timme innan det var dags för mobilen att börja ringa.... brukar i och för sig snooza 20-30 minuter ^--^ .
Anyway, tyckte ändå jag kände mig pigg. Tills jag hoppade på tåget. Tröttheten bara slog till. Känt mig trött sen hela dagen, men ändå försökt att vara glad för det tjänar ju inget till att somna mitt på lektionen, eller hur? :)
Fick veta resultatet på provet vi hade i anatomi för ett tag sedan. Kändes rätt bra när jag hade gjort det, tyckte att jag lyckats svara relativt bra. Men det räckte inte (som vanligt höll jag på att säg). Klarade det inte. Även fast jag tänker att "nej, det gör inget" så gör det ändå det. Man vill ju klara av proven man har i skolan såklart. Detta är det tredje i samma ämne jag inte riktigt klarat av att få G i. Känns helt förjävligt, när jag vet att jag försöker så gott jag kan. Pluggade till detta provet i lugn och saklig takt utan att stressa upp mig för jag tänkte att det hjälper ju ändå inte. Förrut har jag alltid blivit uppstressad och det är ju inte heller bra, att man ligger och ojar och vrider sig på natten för man inte kan sova p.g.a. stress innan ett prov. Men den "lugna" taktiken hjälpte inte heller. Vad fan ska man nu ta till? Blir så less. Vill ju också få godkänt på proven som mina klasskamrater. Man kanske är trög helt enkelt. Kanske inte har pluggskalle som man borde för att klara av anatomi/terminologi-delen. Suck. Vad göra?

Det hjälper inte att man tänker såhär, det är jag mycket väl medveten om. Men man kan inte låta bli. Helt enkelt. Fan med. Och så har man terminologiprov på torsdag nästa vecka. Vilket jag börjat fasa för. Grekiska, morfem och försvenskning. Inte sugen alls. Vill inte stressa upp mig, det är ju inte bra.
Är det någon som läst latin/grekisk medicin som har tips på hur man kan lära sig alla nya ord??

 

Givetvis grubblar jag alldeles för mycket på allt-helt i vanlig ordning.

Kan inte allt bara vara "normalt"?

Vill skriva av mig men orkar inte. Inte idag. Jag är alldeles för blödig och skulle

säkert börja gråta framför datorn.

 

Känner mig trött och eländig. Tom i skallen på ord eller fantasi som kan förgylla bloggen idag.

Ska gå och lägga mig helt enkelt.

God Natt.

Ibland förtår jag inte hur saker och ting fungerar. Hur kan man vara så lika men ändå så olika?
Vad har gjort att du hamnat där du är idag och jag är där jag är. Vet inte hur eller om man kan nå dig.
Livets vägar kan man inte förutse men man kan iallafall försöka göra det bästa av livet. Även när man tycker att allt är skit så är det inte det. Inte precis allt är på havets botten.
Varje dag tänker jag på saker som jag vet att jag inte kan styra över eller saker jag inte vet hur man kan åtgärda. Det gör ont ibland, sväljer undan tårarna så att inte någon ska se hur det egentligen är. Inte ens de närmaste vet hur mycket jag lider när det är som värst.
Vad kan man göra för att det ska bli lättare är en fråga som jag inte vet hur jag ska kunna svara på. Man vänder på saker och vrider dem i huvudet till man inser att nej, jag löser inte detta idag heller, eller förmodligen aldrig.
Jag skulle vilja ha ett svar,svart på vitt, att ok så här gör du för att det ska bli bra, att det ska lösa sig, så du slipper ha ont i själen och hjärtat.



Vill bara gråta men vet samtidigt att det inte hjälper. Bara bita ihop och gilla läget, att det faktiskt inte är upp till mig, utan dig. Vi är så långt borta, två helt olika universum.
Jag älskar dig, du är mitt kött och blod men samtidigt blir jag så arg över att du gör så här. Varför? Varför försöker du inte? Har du tappat allt som heter livsgnista?
Tro mig, jag vet. Inte varit där du är men jag vet då jag själv varit påväg åt samma håll i livet men mirakulöst lyckats ta mig till en bättre plats. Men har fått jobba på att komma hit,det är inte gratis. Någonstans inom mig kände jag att jag var värd det. Värd något mer i livet än skiten. Jag kämpar varje dag för att upprättahålla min tro på mig själv, att inte tappa greppet även när det är diffust.
Önskar att man kunde hjälpa dig. Jag är en svag människa men försöker hjälpa dem du glömmer bort bryr sig om dig. Vill bara att du ska leva ett bra liv. Är du nöjd med ditt liv?

Det finns människor som bryr sig och du vet det, men vem vet hur länge de orkar? Nästan varje dag hör jag och ser en människa bryta ner mer och mer ihop pga av det du faktiskt gör, utan att tänka dig för.
Stanna upp,fundera. Så svårt är det inte. Alla kan det vet jag. Bara om man vill. Men det är bara du och ingen annan som vet när det är dags.

Jag vet att vi aldrig har haft någon bra relation, kanske för att vi är så väldigt olika. Som natt och dag.
Och nu känns det försent att reparera den skadan.
Jag vet inte vad jag kan göra. Tror inte det hade hjälpt ändå.
Känner mig värdelös därför att jag inte förstår hur du har det.


♥

Känns ... bättre idag än igår. Men har väl mått bättre. Antagligen släpper den här känslan när våren kommer.
Allt är jättejobbigt nu, känns som om vad man än gör blir det fel, när som sagt vet man att man är på "rätt spår" som det heter?
Varför måste jag vara en grubblare, egentligen mår man ju bara dåligt själv när man tänker så mycket som jag gör på saker som man kanske i slutändan inte kan ändra så mycket. Handlar väl om att man måste låta tiden ha sin gång...
Men jag är otålig,rastlös och allt känns... konstigt. Som om man ser sig själv i ett annat perspektiv. Jag är här, men ändå inte. Varför är alla andras liv bättre än mitt?
Sjukt konstig känsla.



Men ska inte tråka ut er mer med mitt deppiga skriveri. Ska se om man kan äta en såndär god macka som jag köpt med massa solrosgrö + då solrosskott :) Nyttigt eller hur!

Vaknade i morse med att känna att jag skulle få redovisa realian först, att alla bara skulle dissa mig när jag nu bytt grupp i skolan (klassen är delad i 2 grupper,lättare att undervisa + en lite lättare grupp å en lite svårare)

Dagen började bra, jag blev välkomnad som en i gänget typ, vilket kändes bra! :) THX!

Alla fick tillbaka sin lilla 3 minuters spontanberättelse, alla utom jag, vilket kändes sådär. IG hade missat att jag spelat in på samma band som det andra... Lär ju få nervärderande ändå då jag berätta 3 saker istället för en då jag tappa tråden och började om på nytt.... SUCK.

Men sen på eftermiddagen skulle vi kasta ihop en liten teaterföreställning om mat på typ 40 minuter (till och ifrån på tiden)
Jag skulle spela mamma till 2 barn som skulle baka ,och åka till affären och shoppa. Detta skulle  göras med minspel och teckenspråk. *gulp*
Detta slutade med att jag blev nervös och i min stress att få allt överstökat bara flyger alla tecken sin kos,precis när jag behöver dem! VA FAN lixom!

När alla framfört sin lilla pjäs skulle vi gå igenom sånt som man glömt tecken på. Och det kändes som om ALLA ord var riktade specifikt till mig. Kan inte förklara hur jag kände när fler och fler av mina tabbar dök upp. Ville gå å döööööö.
På vägen hem fick jag kämpa för att tänka på annat för att inte börja lipa. Så totalt misslyckad kände jag mig.
Och känner mig för den del fortfarande ska väl tilläggas. Får väl sova på saken.
Har läxa att fokusera på, och jag vill bara spola tillbaka teaterframträdandet och göra det bättre.

Gud, hemska tag, ta sluuut.

Idag har jag känt mig helt tom. Ointresserad av allt och trött till förbannelse. Somnade rätt omgående när jag kom hem,vilket inte har hjälpt mig att bli piggare. Undrar om en höstdepression har kastat sig in i mitt undermedvetna,kanske är det något som fattas, kanske jag bara hatar allt just nu?(vilket känns rimligt) Känner mig helt enkelt rätt ... värdelös idag. Eller det som är kvar av dagen.

Innan jag somnade och när jag vaknade så läste jag i American Psycho vilket jag nu äntligen lyckats läsa ut. Om man är känslig av sig ska man INTE läsa den. Den ör väldigt,väldigt brutal. Skriver en recention en annan gång. 



Varit vid havet och "lärt känna" varandra alla TU klasserna (årsk: 1-4). Hamnade i en grupp som jag allt tyckt kunde varit lite mer engagerade, och kände mig faktiskt lite utanför när alla snacka me alla utom mig. Why? Ja inte fan vet jag.

På torsdag ska vi testa segelbåten vi inhandlat, vilket kommer bli kul. Vi hade inte tänkt att lägga i den men sen blev O så sugen så den ska väl slängas i imorgon tro jag.
Så i helgen (om vädret tillåter) ska vi ut å ha premiärsegeltur :)

På fredag ska vi i klassen till malmö på tyst teater. En teaterföreställning där man får avläsa och tolka historian som utspelas med mimik,rörelser och tecken. Ska bli roligt att se om man förstår något.

Känner mig lite konstig idag. Massa saker som bubblar upp inom mig som började igår men som inte vill försvinna från mitt medvetande. Var en hemsk dag igår. Orkade inte ens göra alla arbetsuppgifter på jobbet.
Har sådan ångest för saker som man vet löser sig på ett eller annat vis. Är bara jag som kan löas det. Nästan allt iallafall. Det är de gamla vanliga trollen som kommer fram i skallen när jag är nere. Som tillslut gör mig ledsen och förbannad. Man orkar lixom inte vara glad mer.  Helst vill jag bara sitta kvar här i soffan men det vet jag att det kan jag ju inte. Då blir det värre. Då kommer panikattacken tillslut och då är det kört.
Varför måste man fundera på saker jämt och ständigt?  Kan man inte bara vara glad för det man har? Har det bra, är inte dödssjuk,svälter inte men ändå har jag den här känslan i mig. Som om jag inte duger till. Att vad man än gör så räcker det inte till. Och säger man något som man tycker,tänker eller känner ångrar man sig,för då kanske man sagt något som någon annan tycker är tastigkt. Blir inte bättre av att överanalysera saker heller. I know. Men svårt att låta bli.
Sen när man börjat tänka på en sak som jobbigt, då kommer nästa,nästa och nästa sak till det inte finns en enda gnutta glädje kvar.

Mår illa av mig själv. Av allt. Varför kan man inte vara stakt när man behöver vara det som mest? Muren man har mot världen vacklar ibland så man undrar om man någonsin kan fixa ihop den igen?
Fan ta allt. Är trött: Trött på att hela tiden vara den glada som inte får klaga.  Trött på att vara missförstådd. Ibland känns det som att de enda man kan vara med är katterna. De klagar aldrig,är tacksamma för allt.   Man borde blivit katt. Ett obekymmersamt liv, så hade alla sluppit en gnällspik som jag.

1: Jag ska börja jobba om 45 minuter och är inte ens lite klar.
2: Jag är fattig vill ha saker jag inte har råd med.
3: Jag jobbar på ett jobb jag inte gillar.
4: Jag har int i huvudet och känner mig allmänt skum.
5: Jag är ensam uppe  Alla sover här, (O å katterna)är helt ensam med att vara vaken
6: Jag hinner aldrig göra saker jag vill
7: Jag är inte alls motiverad för träning . Ligger -100%  i motivation.
8:  Jag är trött,trött,trött.
9: Jag åkte taxi hem för nästan 200 spänn för festen jag var på var tråkig i slutet.
10: Jag suger fett på att blogga för tillfället.

å inte har ja börjat jobba för det. suck! hatar att vänta vänta vänta.
men snart så, sen blir det hem, och försöka sätta sig vid telefonen (fått värsta telefonskräcken ever!)
varit en runda på stan, i brist på annat. köpte mig ett par skor som jag sucktat efter lääänge nu. som jag lagt undan dessutom. har sjukt dåligt samvete, för egentligen har jag inte råd å "slänga bort" pengarna  på det viset. visst 300:- är ju inte mkt, å fina är de, men ändå! ett par pumps är det med guldspänne.
sen passade jag på att köpa en visitkosrthållare med. svart/brun liten sak.
när man får lön är det hopplöst! då vill man ha ALLT och lite till....

på tal om annat. i helgen ska jag,maria å kinga träffas. men jag känner inte för att dricka just nu...
frå se hur det blir med det hela. man kan väl ha kul utan? eller? beror ju på vad vi ska göra iof. har inte snackat med "lyxhustrun" än :)
sen ska vi se om miss j kan och orkar efter sen utlandsvistelse. *hoppas*

nu ska jag gå och försöka tänka på annat i ca 10 minuter innan jag måste köra. vi ses.

den här dagen känns alla redan trist. känner mig trött,tröt,trött. ska snart jobba, men kort pass 14-18.15. sen blir det antagligen in till gymmet. :)
känner mig rätt nere idag. allt känns rätt hopplöst just nu. men vi får väl se hur det går. tiden får utvisa det hela.


är allt bra med er,läsare?

jag fattar inte varför jag känner mig så hopplös idag. vill sova sova sova. steg upp vid 9.30,åt frukost, och sen vägrade min kropp göra mer. sov på soffan till 11.45. steg upp och dammsugade och nu sitter jag här. trött och eländig. ska ju jobba snart med. hur ska jag orka med det? vill inte!! 

nu blev det jobbigt läge. vet inte vad jag ska göra, har ont runt och i ögonen, känner mig helt off.
orkar inte göra nånting,ska försöka rycka upp mig. men hur? just nu känns allt hopplöst, varför anstränga sig?
är så nära på att gå upp , lägga mig och skita i allt. är det vädret som spökar,som gör att jag mår illa, och är helt orkeslös. eller är det jag å mitt psyke? hmm, är det senaste alternativet. vilket  skit,
se om jag orkar spela lite xbox, känns avlägset,men ska de det ett försök...

hej då från lilla mig....

jag är så trött idag. vill bara sova. men det får man väl göra när man kommer hem I hope. även fast jag sov bra inatt, vill jag bara soooova.... eller iallfall ligga i sängen! tur att man är ledig imorgon...
*gäsp*

ja, idag har varit..sådär. var på relativt bra humlr innan, men sen bara sjönk det som en sten i havet...
så ingen träning,motivationen=borta.
skrev iallfall klart det personliga brevet innan, i förmiddags. skönt.
annars har det inte blivit mkt gjort,tvättat lite...
ska upp till sweetie nu, å kela kela...

orkar inte skriva så mkt, men kan säga att jag idag är nere på botten och rotar runt efter mig själv...
lite off the world,inne i min egen värld.

djup suck.

ja alltså man kan ju undra vad det är ibland. e de att man ska jobba å slita, föda barn, å bara vara glad med det lilla? eller ska man försöka uppfylla sina drömmar, och leva en dag i tagen?
jag är helt.... förrvirrad. jag känner att jag sitter fast, vet varken ut eller in, ska jag plugga nånting? eller hitta ett nytt jobb.. ? eller bara skita i allt?  

jag känne vekligen att jag bara skriver om tråkiga saker , jag vet, men jag kan itne hjälpa det, det är sånt som rör sig i mitt huvud.. om i inte gillar de så fine, jag har INTE tvingat er att läsa.
jag har bloggen för att jag gillar att vädra mina tankar, åsikter och lite annat småttit, så gillar någon inte de så please leave my blog. =)

känns faktiskt helt normalt idag. imorse var de bara skit, ville försvinna från jordens yta, men nu så e de helt ok.
snart e maten klar. blir fläskfile m. strips å beanaisesås. gottit.
se om man får ner nån matbit.

schemabyte på mitt jobb. hört att de ska vara a lot of ändringar. blir ju mer och mer nervös. vecka 9 ska det börja gälla, men ska få de minst 1 månad innan dess... my god. tycker att de e bra som de e. inte för att ja tänklt stanna där the rest of my life. men ändå...

ändrat jobbpass imorgon- istället för att börja 9 å hålla på till 15.45 ska jag börja 12-18.30. suck.
å lördag blev de extra med. jag har ju inte rätt å säga nej, men man vill ju gärna vara ledig nångång,eller hur? =)


soooooo adorable ! =)